Strändernas Svall

Bästa spelningarna kommer oväntat och från ingenstans.​ ​Då man fyra sekunder in i konserten slungas in i en annan dimension​ ​-​ o​ch låter kroppen röra sig i schamanistisk trans utan inledning.​ ​Utan inledning beskriver det svenska bandet Strändernas Svall väldigt väl.​ ​Deras spelning den​ ​5​ ​juni på Koloni i Göteborg var extas från början till slut.​ ​En tornado av udda takter som hade klang och sväng med tydlig puls.​ ​Det unika var att det inte var matematisk onani för grabbar,​ ​utan en psykedelisk variant framförd av tre män som det syntes på var helt inne i sin grej.

Bandet består av en gitarrist,​ ​trummis och en som sköter ljus och olika ljud i mikrofonen.​ ​Avskalat till synes men med ett säreget sammanflätat ljud.​ ​Kemin mellan bandmedlemmarna var utanför det periodiska systemet,​ ​dom spelade bortom reglerna.​ ​En av dom mest ljudframkallande gitarristerna och han spelade fingerspel. Trummisen var riktigt bra och efter ett kort samtal med bandets gitarrist fick jag reda på att han​ “​hittades​” ​i en obskyr ort i Norge.​ ​Detta är intressant eftersom jag hört om detta mysterium innan.​ L​evande trummisar är levande!​

 

Rasmus Persson. Photo: Sanjin Đumišić.Strändernas Svall. Photo: Sanjin Đumišić.

 

Det var en skara som gick vilda framför scenen,​ m​en många satt och beundrade.​ I​bland undrar jag om det inte råder en slags tävling om vem som kan självbehärska sig mest ute på konserter​? E​ller är det så att dom flesta gillar youtubestilen av att bokstavligt titta på musik​? V​em har inte varit på spelningar där bandet ber publiken om att​ “​komma lite närmare​”? I​ fallet med Strändernas Svall är det ingen nåd,​ ​antigen gör du det eller ångrar dig senare.

 

Cheap Imitations. Photo: Sanjin Đumišić.

 

På Kolonis arrangemang jag varit på minns jag alltid en kvalitet av stilar,​ ​även denna kväll var varierad och två andra akter innan Strändernas Svall är värda att nämnas.​ ​Cheap Immitation är en duo som öppnade kvällen och framförde monotonistiska ljudkapitel.​ ​Begreppet monotonism är i allra högsta grad positivt.​ ​Det är när musiken är baserad på återkommande sekvenser blandat med sång,​ ​rytmer,​ m​elodier.​ ​Där början och slut inte är beroende av varandra likt fraktala ljudmattor.​ ​Cheap Immitation avslutade sin konsert med ett längre stycke i väldigt rytmisk stil.

Worlds Dirtiest Sport hette akt två under kvällen.​ ​Mannen som gjorde musiken baserade den på loopsekvenser han framförde på scen,​ ​med gitarren,​ b​asen och effekterna.​ S​om sin vapendragare på scen var det en kvinna som skapade stämmning med sin röst och ofta med megafonen.​ S​ångaren tog sig några magsurfingar emellanåt och inlevelsefullt blev konserten mer och mer rivigare och slutade i eruptioner och gitarrmattor.

Jag tackar Koloni för denna fina kväll innan nationaldagen och Venuspassagen​! ​Det var en akt till men jag fick halva hörseln nedsatt och var tvungen att ta till tystare gator och möten efter Strändernas Svall.

 

Worlds Dirtiest Sport. Photo: Sanjin Đumišić.

What do you think?

Your email address will not be published. Required fields are marked *

No Comments Yet.