Sprängd!

På säsongspremiären för Club Lamour, på Fylkingen i Stockholm, spelade det sprillans nya bandet Sprängd! och gjorde starkt intryck. Deras musik var elektronisk, rytmisk och med sköna echo-elpiano fraseringar och melodier i någon slags 60-tals garagestil. Det svängde och var avskalat samtidigt, likt en slags obekymrad roadtrip. Här är några frågor till Jonas i bandet och konserten för att se och höra.

Hur och när formade ni bandet som idag är Sprängd?

Markus och jag har dansat ihop i flera år och vi hade pratat länge om att göra något musikaliskt tillsammans, inspirerat av improvisationsdans. Vi började löst med lite lägenhetsjam förra sommaren, och för ungefär ett år sedan så hittade vi det sound som vi har nu. Inför vår första spelning, nu i onsdags, så kände vi att vi ville kunna göra allt live och kom då att tänka på Adde och Gusten som jag känner sedan tidigare från olika gatumusikgrupper. Adde och Gusten har haft en duo ihop ungefär lika länge som Sprängd! har funnits, Lövslottet, och vi kände att vi har ett liknande sätt att se på och bygga upp musik. Det har fungerat väldigt bra under de här veckorna som vi har kört alla fyra, men vi håller fortfarande på att hitta varandra.

Vad har ni för musikbakgrund och vad gjorde ni innan detta/vad gör ni musikaliskt vid sidan av? Som jag förstod är det två av er (Jonas & Markus) som är Sprängd! men dom andra gästar?

Jag tror att den allmänna känslan i bandet nu är att vi alla fyra är Sprängd! Samtidigt så har vi kört lite parallellspelningar med både Lövslottet och Sprängd! på scen samtidigt, så det är lite flytande vad som är vad egentligen. Lövslottet ser sig själva mer som ett ständigt pågående jam än ett band, och det passar oss väldigt bra att ha dem med på scen. Vi har jammat ihop tidigare också, på gatan, och det behöver inte alltid vara så definierat vad som är vad där. Adde och Gusten spelar ihop i Raekan, och Jonas spelar sax i jazzbandet Orkestermaskinen. Utöver det så har vi alla olika soloprojekt, både musikaliskt och inom andra konstarter. Gemensamt för allt är improvisationen, även om det tar sig rätt olika uttryck.

Fylkingen är en liten scen som blev väldigt upplivad efter er spelning, jag kände av att ni har publikpotential. Hur ser hösten ut för er – har ni spelningar inbokade eller skivsläpp på gång?

Tack, det var snällt av dig. Vi gillade verkligen den spelningen, det var ju också vår första som Sprängd! Det vi har sagt nu är att vi vill ut och spela så mycket som möjligt, i många olika sammanhang. Vi är vana sedan tidigare att själva skapa tillfälliga scener på oväntade platser, och jag tror att vi kommer att fortsätta på det spåret ett tag framöver. Idag spelade vi i en cykelverkstad, och på fredag skall vi spela på en kollektivfest tillsammans med Raekan. Vi tänker bli mer
samspelta, och bygga upp en publik, för att sedan släppa en skiva någon gång till våren.

Varför kallar ni musiken för träskpop?

Vi kallar den träsk, eller träskstämning, eftersom den hör till en känslostämning som jag har försökt formulera för mig själv under flera år. Första gången som jag kände av stämningen och verkligen kunde börja sätta ord på den, så stod jag i ett träsk i min hemby, och då fick den heta träskstämning. Det är en väldigt naturnära och sentimental stämning som uppstår nära övergivna tegelbyggnader, i nässelsnår, på vindar och bakom sammetsdraperier.

Tack och lycka till!